Kollektivtrafik

Den storregionala kollektivtrafiken behöver vara kvalitativ, kapacitetsstark och utvecklas med spårtrafiken som grund.

Regionerna har skyndat på satsningarna på förbättrad kollektivtrafik. Ett exempel är Citybanans medfinansiering. Satsningarna behöver mötas upp av staten i form av infrastruktursatsningar för att ge samhället en optimal nytta.

Vad behövs på nationell nivå?

  • Kapacitet för att möjliggöra en robust tågtrafik enligt Mälardalstrafik Etapp 2.
  • Ett uppdrag till Trafikverket att utveckla regelverket för tilldelning av spårkapacitet med syfte att långsiktigt säkerställa en balans mellan de olika marknadssegmenten.
  • Förbättrade prognosverktyg och -modeller. I nuläget undervärderar Trafikverket tåg- och kollektivtrafiken i sina prognoser.
  • Den stationsavgift som passagerare med pendel-, regional- och fjärrtåg måste betala vid av- och påstigning vid Arlanda C motverkar ett hållbart resande till Arlanda.
  • Tillräcklig kapacitet i järnvägssystemet söder och norr om Stockholm så att nyttan med Ostlänken samt Ostkustbanan och Mälarbanan optimeras.
  • Vidareutvecklad trafikinformation för järnväg och väg tillsammans med regionerna.
  • Bristen på kompetens inom infrastruktursektorn. Kompetensbristen behöver åtgärdas för att klara nya infrastruktursatsningar.

Stockholm-Mälarregionens åtagande

  • Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken: De senaste åren har regionerna ökat sina åtaganden för storregional kollektivtrafik, bland annat genom inköp av nya tåg och fler avgångar. Fortsatt stärkt samordning och förbättra tillgängligheten till och från de mindre orterna och omgivande landsbygd till närliggande nodstad är nyckelfaktorer.
  • Utveckling av strategiska bytespunkter mellan lokal och regional kollektivtrafik samt för anslutande trafikslag. Anpassning till så många resenärsgrupper som möjligt, däribland funktionshindrade.
  • Stadsutveckling och bostadsbyggande i kollektivtrafiknära läge. Bygga ikapp bostadsbehoven.

Internationell tillgänglighet

För att Stockholm-Mälarregionen även fortsättningsvis ska vara en stark tillväxtmotor för Sverige är den internationella tillgängligheten avgörande. I detta har Arlanda och järnvägen inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) en nyckelroll tillsammans med sjöfarten i Östersjöområdet.

Vad behövs på nationell nivå?

  • Investeringar i järnvägsinfrastrukturen är nödvändiga för att nå gällande internationell standard både för gods- och persontransporter samt för att säkra den framtida tillgängligheten via järnväg.
  • Arlanda ska vara Skandinaviens ledande flygplats och utgöra ett nationellt intresse. För svensk konkurrenskraft och tillväxt behövs fler internationella direktförbindelser från Arlanda till strategiskt viktiga marknader i världen.
  • Stora volymer av högvärdigt gods ger förutsättningar för att bibehålla befintliga samt etablering av nya interkontinentala flyglinjer.
  • Stora resenärsflöden ställer krav på en effektiv användning av befintlig infrastruktur. Med kollektivtrafik frigörs kapacitet i transportsystemet och bidrar till minskad miljöpåverkan. Därför ska kollektivtrafiken vara det primära transportsättet till och från Arlanda.
  • Infrastrukturen i hamnområdena ska ge förutsättningar för passagerartrafik. Det ska vara enkelt att ta sig till och från hamnen med kollektivtrafik. Lättillgängliga terminaler ger förutsättningar för en god internationell tillgänglighet via sjöfart.
  • En förutsättning för att sjöfarten ska fungera vintertid är ett öppet vatten. Staten behöver säkerställa att det finns en väl fungerande isbrytarflotta.

Stockholm-Mälarregionens åtagande

  • Föra fram En Bättre Sits prioriteringar på den europapolitiska nivån
  • Utveckla en god tillgänglighet till Arlanda med kollektivtrafik

Godshantering & varuförsörjning

Det behövs en mer effektiv godshantering och varuförsörjning med ökad andel gods på järnväg och med sjöfart.
Effektiva och hållbara godstransporter är avgörande för regionens utveckling. Kapaciteten på våra spår, vägar och farleder behöver öka och tas tillvara. För att stärka konkurrenskraften behöver vi en ökad storregional samverkan med näringsliv och akademi. Därför har vi inrättat ett storregionalt godstransportråd.
Jan Owe-Larsson (M), regionråd Region Östergötland
Jan Owe-Larsson (M), regionråd Region Östergötland

Vad behövs på nationell nivå?

  • Det måste finnas kapacitet för ökad andel gods på järnväg, där försörjningen av kombiterminalerna i regionen samt tillräcklig kapacitet för transittrafiken är avgörande.
  • En ökad godstrafik på järnväg ska ske i samklang med persontrafikens utveckling. Det innebär en bättre fungerande tågtilldelningsprocess och spårkapaciteten som räcker för person- och godstrafik.
  • På vägsidan är det bättre kapacitet och standard på Europavägarna som behöver prioriteras.
  • För effektivt utnyttjande av en ökad andel gods på järnväg och sjö samt en implementering av fossilfria drivmedel krävs styrmedel och teknikutveckling.
  • Om man väljer att bygga ut ett nationellt elvägssystem, bör det starta med pågående utredningssträckor på E20 och rv73.
  • Bristen på kompetens inom infrastruktursektorn har ökat på senare år inom såväl högskoleyrken som andra yrken. Det riskerar att bli en flaskhals för infrastrukturprojekt.

Stockholm-Mälarregionens åtagande

  • Implementera den storregional godsstrategi för att förbättra beredskapen för framtida åtgärder i transportsystemet i Stockholm-Mälarregionen.

Gotlands transporter

Gotlands läge gör trafiken till och från fastlandet till en avgörande utvecklingsfråga. Det behövs stabila och långsiktiga förutsättningar för öns transporter.
För en ö-region som Gotland är kommunikationerna a och o, att vi har bra tillgänglighet när det gäller färjetrafik och flyg. Detta är viktigt för att vara en attraktiv plats för människor att leva och bo på men också för våra företagare att kunna konkurrera på en större marknad.
Eva Nypelius (C), regionråd Region Gotland
Eva Nypelius (C), regionråd Region Gotland

Färjetrafiken är Gotlands landsväg till fastlandet och måste därför vara en del i den nationella infrastrukturen och infrastrukturplaneringen. Upphandlingsprocesserna för färjetrafiken skapar återkommande osäkerhet i det gotländska samhället och näringslivet om hur trafiken ska komma att se ut. Osäkerhet om långsiktiga spelregler, som till exempel om vilka fastlandshamnar som ska trafikeras, överfartstider och kapacitet är till nackdel för utvecklingen.

För att klara Gotlands försörjning är en reservhamn mycket angelägen, något som inte längre finns som krav från statens sida.

Flygets betydelse för Gotland gör att Visby flygplats har en strategisk roll. Gotlands läge gör det också nödvändigt att flygplatsen har en beredskap dygnet om för kris- och nödsituationer.

Vad behövs på nationell nivå?

  • Tillgängligheten till Gotland måste garanteras genom trafiksystem som ger förutsättningar för en hållbar utveckling av gotländskt näringsliv och samhälle.  

Stockholm-Mälarregionens åtagande

  • Att tillse att transportsystemet i regionen är avpassat för Gotlands behov.
Vårt gemensamma arbete över parti och länsgränser lägger grunden för bättre infrastruktur, högre tillväxt och fler arbetstillfällen för alla människor som bor, jobbar och verkar inte bara i vår del av Sverige, utan i hela landet.
Kristoffer Tamsons (M), regionråd Region Stockholm och ordförande En Bättre Sits
Vi behöver varandra. Genom att bygga samman en stor arbetsmarknadsregion skapar vi hållbara alternativ och bättre livsvillkor för människor i Sörmland och i hela Stockholm-Mälarregionen.
Monica Johansson (S), regionråd Region Sörmland och vice ordförande En Bättre Sits
Stockholm-Mälarregionen växer och det som händer i regionen påverkar hela landet. I våra län skapas hälften av Sveriges BNP och 8 av 10 tåg i Sverige startar eller slutar i Stockholm.
Jens Sjöström (S), investeringsregionråd Region Stockholm och vice ordförande En Bättre Sits
Sju län - en samlad röst för regionen
Stockholm
Sörmland
Uppsala
Västmanland
Örebro
Gotland
Östergötland