Små välriktade satsningar ger stor förbättring

Stockholm-Mälarregionen växer och behöver ett fungerande transportsystem snabbare än stora statliga investeringar kan genomföras. Med ett trimningspaket kan framkomligheten öka och restiderna förkortas med snabbare genomförandetid och till lägre kostnad. Detta gäller framför allt högbelastade delar av järnvägsnätet, som Västra och Södra stambanan samt Ostkustbanan.  

En Bättre Sits-samarbetet prioriterar därför ett förstärkt trimningspaket för järnvägsnätet i Stockholm-Mälarregionen, som tas fram i nära samverkan med Trafikverket. Det behövs en optimering av spåranvändningen, trimning av signal- och växelsystem, förbättrade vändmöjligheter, anpassning av plattformar, stärkt kapacitet för uppställning och service, säkrad elkraftförsörjning samt stärkt trafikledning och trafikinformation. Detta behöver ske så snart som möjligt och absolut innan 2035. 

Åtgärderna är nödvändiga för att möjliggöra den tågtrafik som regionerna bedriver genom exempelvis Mälardalstrafik, en utveckling av pendeltågstrafiken samt anpassning till nya fordon. De är också nödvändiga för att bättre samordna gods- och personflöden på järnväg i regionen samt öka andelen klimatsmarta transporter.  

Exempel på trimningsåtgärder som till begränsad kostnad kan ge stor effekt är:

• Trädsäkring. Träd över spår och kontaktledning p.g.a. hård vind eller tung blötsnö leder under främst vinterhalvåret till upprepade och omfattande störningar i trafiken. Vintern 2023/24 har resenärerna upprepade gångar drabbats av inställd trafik. Trädsäkring längs utsatta sträckor skulle på ett effektivt sätt bidra till att lyfta tågtrafikens pålitlighet och attraktivitet. Exempel där behovet av trädsäkring är stort är utmed linjen (Stockholm-) Södertälje-Nyköping-Kolmården (-Norrköping).  

• Förlängning av plattformar. Att förlänga tågen är ett sätt att öka sittplatskapaciteten. Längre tåg kräver dock att plattformar vid stationerna förlängs, men det är förhållandevis prisvärda åtgärder med tanke på att spårinfrastrukturen kan utnyttjas mycket mer effektivt med längre tåg. Exempel där plattformsförlängningar skulle göra nytta är sträckan Uppsala-Gävle.  

• Hastighetshöjningar. Permanent hastighetsnedsättning på grund av geotekniska förhållanden medför förlängda restider och stor påverkan på tågresenärer i Stockholm- Mälarregionen. Åtgärder på förhållandevis korta sträckor skulle medföra kortare restider och med detta en mer attraktiv tågtrafik. Exempel där små åtgärder skulle göra nytta är Ekolsund för ökad hastighet mellan Stockholm och Västerås. Med en bullerutredning och eventuella åtgärder skulle även hastigheten kunna höjas mellan Västerås-Flen.  
• Uppdelade plattformslägen. Att dela upp plattformar i till exempel en a- och b-del, kan vara en effektiv åtgärd för att öka kapaciteten på framför allt större stationer där det oftast inte heller finns ytor för en breddning av stationsområden. En sådan lösning kan möjliggöra en utökad spårkapacitet som underlättar både i planeringsskedet såväl som i operativ trafikdrift. Exempel där signalåtgärder för uppdelade plattformslägen skulle göra nytta är Örebro.